Alltså hallå Linnea, vakna!
Nu börja jag bli riktigt förbannad på mig själv. Jag kan ju för fan inte bara ta det lugnt nu. Jag måste satsa lite till. Är trött på mig själv och mitt liv. Jag vill ha ut något mycket större av det. Den ända som kan se till att något händer är ju för fan bara jag själv. Jag klara ofta ta tag i grejer men halvvägs lägger jag av. Men nu får jag bita mig i läppen och köra på fast att det känns som motigt. Jag kan, jag vill och det funkar!
